...av min älskade & mycket saknade~ Mamma ~
Idag är den 5 år sen du lämnade oss.
Kommer aldrig glömma denna kalla Januari morgon &
brandgula soluppgången utanför fönstret.
Satt där tillsammans med Moster
Satt där tillsammans med Moster
( som nu oxå allför tidigt har lämnat oss )
& höll din hand i min... då du sakta tog ditt sista
andetag & somnade in...
Kan än idag inte inse,
att du är borta för alltid,
att aldrig mer kunna höra din röst,
aldrig mer känna doften av dig,
aldrig mer kunna lyfta luren för & slå dig en signal,
aldrig mer kunna känna doften av dina nybakade bullar..
Varför, ska livet vara så orättvist..
Du finns nu & för alltid
i mitt ♥
och framför allt i
mitt minne...
Saknaden är stor...
Kram Lilla Mamma
19 kommentarer:
Jag beklagar verkligen sorgen och saknaden efter din mamma..
Stor KRAM
Nämen fy, vad sorgligt. Lilla vännen min.
Förstår verkligen saknaden av någon så kär.
*snyft* Blir lite ledsen och tänker att det måste kännas ordentilgt det där.
Kram Stina
Usch vad tråkigt! En bra påminnelse till oss som har mamma kvar! Måste ringa henne i morgon:)
Kram
Här har ljusen varit tända hela dagen för Berit & Mamma...förstår att saknaden att aldrig få krama eller höra deras röster går över..Men just nu så " Hör " jag din mammas röst i huvudet...framför allt hennes goa skratt..
Stor kram Gumman !!
Ta hand om dig!
Jag beklagar, det är hemskt när ens föräldrar går bort. Saknaden är ju total..
Tänker på dig!
Kram
Det måste känna svårt att mista sin mamma..min står mig väldigt kär.
Kram Lotta
Åh, vännen så tråkigt...känner med dig!
Det måste vara tungt att förlora en förälder, jag får en klump i halsen när jag läser dina fina ord
i inlägget...
Må lugnet vara med dig,
många kramar och tankar till dig,
Anette
Känner med dig, för 4 år sedan den 18/1 dog min pappa, så jag vet vad du upplever denna dag, kram
Här får du den fina dikten....
Nu till jordens mylla du Berit far.
Ditt tomrum i hemmet ej någon annan kan fylla.
Vad livet är skört för oss alla.
Vi ej något för det kan göra.
Vi hoppas att du ej fick lida.
Du var hemmets trygghet för
dina barns funderingar och oro över sina barn och sina egna problem.
Nu ej den tjänst de har
.
Vad som än nu händer har du gått till guds händer.
Vad du lidit har,
du oss inget sagt i tysthet, du ej gav svar.
Varför ska människor lida
när man ej på denna jord får vara
men man ska ej behövas pina
Din egen väg nu till himlen tar
Kvar på jorden finns ditt hjärta
kvar
hos de dina som varje dag på dig tänker
Dina tankar för dig själv du bar
ej dina funderingar om din sjukdom ville tala
dom orden ville du ej svara..
En stor plats i hemmet du var
en mor som de dina barns tröst du var
nu fattas du dom där hemma....
R.I.P alla våra fina änglar
Oj, vad tråkigt. Beklagar sorgen och saknaden efter din mor. Det måste vara kämpigt.
Min far dog för 6 år sen väldigt hastigt så jag kan till viss del förstå hur det känns.
Jag saknar honom så. Han fick aldrig uppleva att vara morfar och det var hans högsta önskan.
Ha det så bra du kan.
Stor kram från Bodil.
Oh, jag blir så berörd av dina ord. Mamma är alltid mamma...
~Livet i byn
KRAAAAAAAAAAAAAAAM!!!
Flisan
Vad vackert skrivet om din älskade mamma.
Jag håller med Viveka, Tack för att du påminde mig om att uppskatta min mamma lite mer.
Och tack för din gulliga kommentar hos mig. Kul att kunna inspirera.
Kram
Åh,Nettan..jag känner med dig.. Vad fint du har skrivit om din älskade mamma. Sorgen och saknaden bär man alltid med sig.
Varm kram
Camilla
Hej kära vän!!
tänker på dig i din stora sorg å saknad.
Vågar inte ens tänka den tanken den dagen då mamma är borta.
Kramizzzz Nilla
Förstår att saknaden måste vara enorm!!!
Min varmaste kram till dig!
Jenny
Tack för recepetet, det ska provas framöver.
~Livet i byn
Beklagar sorgen och saknaden efter din mamma.
Ta, hand om dig.
Kram
Skicka en kommentar